Sedan vi i våras tog det tråkiga, men nödvändiga, beslutet att ställa in våra planerade programpunkter har styrelsen för Karlstad bokcafé fortsatt ha digitala möten och diskussioner. Vi såg det nödvändigt att börja planera för höstens program som vi brukar göra, men insåg tidigt att den rådande pandemin gör all sådan långsiktig planering av kulturevenemang problematisk. Vi har också väntat och följt Folkhälsomyndighetens uppdatering av riktlinjer men nu kommit fram till ytterligare ett tråkigt beslut, nämligen att inte arrangera några program under hösten 2020.

Vi tar det beslutet mot bakgrund av det rådande läget, väl medvetna om att en hög andel av våra medlemmar och regelbundna besökare befinner sig i den så kallade riskgruppen för Covid-19. Det är dessutom svårt för oss att ordna med resor för våra föreläsare samt att säkerställa och anpassa lokaler för våra ändamål.

Vi hoppas och tror att medlemmar och andra följare av Karlstad bokcafé har förståelse för vårt beslut. Styrelsen kommer att fortsätta att ha möten och följa utvecklingen inför våren, men i nuläget kan vi tyvärr inte lämna några säkra besked om den heller.

Nästa år (2021) fyller vi 40 år och tänker oss att fira det med en del särskilda programpunkter. Tyvärr ser merparten av dessa ut att få förläggas till hösten, men vi håller hoppet uppe!

För styrelsen, 

Andreas Öjehag, ordförande 

På grund av coronaviruset och de riktlinjer som myndigheter har utfärdat kring detta har Karlstad bokcafé beslutat ställa in de resterande programmen för våren 2020. Det gäller träffen med Anna Hedlius coh Göran Willis om den svenska teaterns själ 19 april samt det filosofiska programmet om olika religioners fredsbenägenhet med Idris Ahmedi.

Vi hoppas att vi kommer kunna återkomma med dessa ämnen vid senare tillfälle.

Lör 7 mars kl 14 Café Gjuteriet, Entré: 80 kr, medlemmar och stud.: 50 kr 

”Redan på 70-talet visste forskare och bolag som Exxon att människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet. Trots kunskapen valde företaget, som nu är världens största olje- och gasbolag, att fortsätta sin verksamhet och dessutom spendera miljarder på att sprida desinformation om klimathotet.”

Exxon är ett av många exempel som lyfts i antologin ”Framtidstjuvarna”. Boken tar upp olika aktörer och strategier som används för att hålla oss kvar i fossilberoendet – trots de katastrofala konsekvenser det innebär.

Beatrice Rindevall avslöjar delar ur den kommande boken som ger några tydliga svar på frågan ”Varför händer inget?”. I samtalet lyfter hon hur svårt det är att vara en medveten individ i en värld där många vill förvilla dig, och vilka effekter förvirringen får. Genom att lära dig mer om bakgrunden och strategierna som används kan du få en tydligare inblick i hur vi kan ta oss framåt, och vad som måste ändras för att rädda klimatet.

Beatrice Rindevall är journalist, debattör och redaktör för Supermiljöbloggen, en av Sveri ges största miljösajter.

Lör 22 februari kl 14. Café Gjuteriet.      Entré: 80 kr, medlemmar och stud.: 50 kr

Vi står inför en existentiell utmaning med förändrade villkor för allt liv på jorden. Samtidigt genomgår den moderna demokratin sin värsta kris sedan andra världskriget. Är hotet mot demokratin och den globala upphettningen två kriser som går ihop till en ödesdiger storm? Eller finns det vägar mot minskade utsläpp och en stabil demokratisk framtid?

”Upphettning” är en djupdykning i klimatförnekelse som politisk rörelse. Utifrån aktuell forskning diskuterar boken de utmaningar som den globala uppvärmningen ställer på vårt demokratiska styrelseskick utifrån frågeställningar som: Kan vi med demokratins hjälp hantera klimatfrågan? Varför motsätter sig den auktoritära nationaliströrelsen så aktivt klimatvetenskap?

Daniel Lindvall är doktor i sociologi och författare till boken Folkstyret i rädslans tid. Han har bland annat varit huvudsekreterare för 2014 års Demokratiutredning och har också arbetat för Regeringskansliet och EU.

Lör 8 februari kl 14 på Café Gjuteriet:  Entré: 80 kr, medlemmar och stud.: 50 kr

Aura kom i tron att det här landet var någorlunda fredat från mygel och korruption. Hon visade sig ha fel. Wilder bodde i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år. ”Jag var inte ens en hund i chefens ögon. Jag var skräp.”

Sverige har fått ett laglöst arbetsliv där människor från fattiga länder jobbar under slavliknande förhållanden. En ny typ av kriminalitet som inte myndigheterna kommer åt. Exploateringen pågår överallt. Människor sover inuti bilverkstäder, i skogen och på byggen.

En rad politiska beslut har skapat det så kallade skuggsamhället, som blev synligt när Akilov 2017 körde in på Drottninggatan. Han jobbade som asbestsanerare i Sverige innan han blev terrorist. En i mängden av gömda arbetare i vårt parallella samhälle. Svenskt arbetsliv har blivit ett paradis för kriminella som vill tvätta sina smutsiga pengar vita. Svartarbetet kostar staten 66 miljarder per år. Lågt räknat. Samtidigt är stat, kommuner och landsting våra största upphandlare. Och på sätt och vis de värsta bovarna.

Elinor Torp är journalist på Dagens Arbete och författare som tidigare gett ut Döden på jobbet och Jag orkar inte mer.  2010 tilldelades hon Guldspaden för grävande journalistik.