Lör 22 februari kl 14. Café Gjuteriet.      Entré: 80 kr, medlemmar och stud.: 50 kr

Vi står inför en existentiell utmaning med förändrade villkor för allt liv på jorden. Samtidigt genomgår den moderna demokratin sin värsta kris sedan andra världskriget. Är hotet mot demokratin och den globala upphettningen två kriser som går ihop till en ödesdiger storm? Eller finns det vägar mot minskade utsläpp och en stabil demokratisk framtid?

”Upphettning” är en djupdykning i klimatförnekelse som politisk rörelse. Utifrån aktuell forskning diskuterar boken de utmaningar som den globala uppvärmningen ställer på vårt demokratiska styrelseskick utifrån frågeställningar som: Kan vi med demokratins hjälp hantera klimatfrågan? Varför motsätter sig den auktoritära nationaliströrelsen så aktivt klimatvetenskap?

Daniel Lindvall är doktor i sociologi och författare till boken Folkstyret i rädslans tid. Han har bland annat varit huvudsekreterare för 2014 års Demokratiutredning och har också arbetat för Regeringskansliet och EU.

Lör 8 februari kl 14 på Café Gjuteriet:  Entré: 80 kr, medlemmar och stud.: 50 kr

Aura kom i tron att det här landet var någorlunda fredat från mygel och korruption. Hon visade sig ha fel. Wilder bodde i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år. ”Jag var inte ens en hund i chefens ögon. Jag var skräp.”

Sverige har fått ett laglöst arbetsliv där människor från fattiga länder jobbar under slavliknande förhållanden. En ny typ av kriminalitet som inte myndigheterna kommer åt. Exploateringen pågår överallt. Människor sover inuti bilverkstäder, i skogen och på byggen.

En rad politiska beslut har skapat det så kallade skuggsamhället, som blev synligt när Akilov 2017 körde in på Drottninggatan. Han jobbade som asbestsanerare i Sverige innan han blev terrorist. En i mängden av gömda arbetare i vårt parallella samhälle. Svenskt arbetsliv har blivit ett paradis för kriminella som vill tvätta sina smutsiga pengar vita. Svartarbetet kostar staten 66 miljarder per år. Lågt räknat. Samtidigt är stat, kommuner och landsting våra största upphandlare. Och på sätt och vis de värsta bovarna.

Elinor Torp är journalist på Dagens Arbete och författare som tidigare gett ut Döden på jobbet och Jag orkar inte mer.  2010 tilldelades hon Guldspaden för grävande journalistik.

Fre 22 nov. kl 17   –  Fri entré.
Cafét på Tingvallakyrkan, Östra Torggatan 18 (fd Bethlehemskyrkan) 

Vi lever i en motsägelsefull tid. Å ena sidan har samhällsutvecklingen sedan den industriella revolutionen ökat flera aspekter av det mänskliga välbefinnandet för många, om än i varierande grad. Å andra sidan underminerar denna samhällsutveckling, i accelererande takt, de biofysiska förutsättningarna för mänsklig säkerhet och välbefinnande, vilket i första hand drabbar många av dem som har dragit minst nytta av utvecklingen.

David Olsson, fil.dr. i statsvetenskap, kommer att ge en kritisk inblick i olika perspektiv på hur denna motsättning kan upplösas, varpå du bjuds in att delta i en diskussion om hur en hållbar utveckling skulle kunna uppnås.

Tis 19 nov kl 19.10 Stadsbiblioteket, gröna mattan.
Samarr. Stadsbiblioteket och Värmlands journalistförening.
Entré: 80 kr, medlemmar och stud.: 50 kr

I över 17 år har Dawit Isaak suttit fängslad i ett av världens mest slutna länder, dit nästan inga journalister har fått tillstånd att resa. Istället har kampanjer för hans frigivande drivits genom upprop, debattartiklar och manifestationer. Martin Schibbye, som själv satt fängslad i 438 dagar i grannlandet Etiopien, bestämde sig för att göra mer än så. I boken möter läsaren bland andra eritreanska ministrar, en cellkamrat till Dawit och Dawits familjemedlemmar. Genom två resor till Eritrea och en lång rad intervjuer ger Martin Schibbye också en unik inblick i ett ungt, plågat och motsägelsefullt land. I höst kom reportageboken Jakten på Dawit ut.

Martin Schibbye är också aktuell genom filmen 438 dagar i regi av Jesper Ganslandt och att han har startat projektet Blankspot. ”Blankspot möjliggör oberoende kvalitetsjournalistik från världens och Sveriges vita fläckar.”

Lör 9 nov Café Gjuteriet, Kl. 14. Verkstadsgatan 1
Entré: 80 kr, medlemmar och stud.: 50 kr

Amineh Kakabaveh är grundare och ordförande för Varken hora eller kuvad (VHEK), riksdagsledamot (tidigare V) och författaren till självbiografien ”Amineh – inte större än en kalasjnikov, från peshmarga till riksdagen”, föreläser om den kamp som VHEK och hon för för kvinnors och ungdomars rättigheter och befrielse från diskriminering och hedersförtryck.

Amineh utsåg till Årets Svensk för sin kamp av Tidningen Fokus.

”Sommaren 2015 skrev min vän Zeliha Dagli en artikel i Aftonbladet där hon berättade om den ofrihet hon som kvinna känner i Husby, där hon länge har bott. Jag delade och delar fortfarande den bild hon förmedlade i sin artikel och jag skrev en artikel i Expressen med rubriken ”I förorten växer männens diktatur”. Sen brakade det loss. Jag blev kallad rasist och islamofob och anklagades för att sprida rasistiska myter om förorten. Hårdast i kritiken var några av mina egna partikamrater från riksdagsgruppen och partiledningen. Jag ansåg att det var viktigt att lyfta fram hur kvinnor upplever situationen i områdena där de bor och många trädde fram och berättade sina historier. Det har varit mycket rapportering de senaste åren om stenkastningar mot polis och ambulanser men inte många har funderat över hur kvinnor samtidigt upplever sin situation i förorterna. Men den bild våra motståndare spred var att vi försökte svartmåla förorterna. Jag hävdade, och vill fortfarande hävda, att det är tvärtom. Om man bryr sig om den förort där man bor, så måste man också våga se vilka problem som finns där och åtgärda dem. Arenan ska inte lämnas fri till SD att fylla med sina rasistiska fördomar” (Ur Amineh – inte större än en kalasjnikov. Ordfront 2016.)

Samarrangemang med VHEK           

Lör 26 okt kl 14. Café Gjuteriet, Verkstadsgatan 1.  Fri entré

Fredrik Holm har för Gröna Bilisters projekt ”Gröna kommuner på väg” skrivit boken ”Vänd pyramiden! Planera för en hållbar mobilitet” med ekonomiskt stöd av Trafikverket. Vänd pyramiden i trafikplaneringen så att fotgängaren kommer i första rummet! Det ger de bästa förutsättningarna för en hållbar mobilitet i våra tätorter.

Så i framtiden kommer inte bilarnas utsläpp att vara den stora stridsfrågan, utan vilken plats de får ta i våra samhällen. En planering som konsekvent sätter fotgängarna först, därefter kollektivtrafiken, cykeln och bilen, leder till levande, trygga och välmående tätorter. Det har mängder med städer världen över redan visat. Med samma planering ger man också bättre möjligheter för den biltrafik som verkligen behövs i våra tätorter. För att kunna vända på pyramiden behöver fyrstegsprincipen tillämpas mer och bättre än den gör idag.

Fredrik Holm gav 1998 tillsammans med Bo Thunberg ut klassikern ”Handla miljövänligt”och har sen dess gett ut en rad böcker inom miljöområdet.

Tis 15 oktober kl 19.10 Stadsbiblioteket, gröna mattan
Medarr. Stadsbiblioteket. Entré: 80 kr, medlemmar och stud.: 50 kr

Vad innebär det att ta klimatförändringarna på allvar? Koldioxidhalten, temperaturen och havsnivån stiger snabbare än någonsin men användningen av fossila bränslen minskar inte och utsläppen av växthusgaser fortsätter öka. Det gör även vår konsumtion- av internationella flygresor, kött och bränsleslukande personbilar. Trots alarmerande rapportering om smältande isar, översvämningar och brinnande regnskog fortsätter klimatfrågan vara en fråga med låg prioritet i dagspolitiken.

I sin bok ” Klimatet och omställnngen” beskriver Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling vid KTH, hur klimatförändringarna utmanar våra föreställningar om evig tillväxt, frihet och moral. Med stor sakkunskap ger han förslag på konkreta åtgärder som behövs för att på allvar förändra den negativa utvecklingen.

Lör 12 okt kl 14 på Café Gjuteriet, Verkstadsgatan 1. Fri entré

Den rödhårige flyktingen är den detaljerade och sanna berättelsen om en av de många flyktingar från Syrien som kom till Sverige 2015. Knappt tre år senare hade han lärt sig mycket bra svenska och kunde därmed berätta sin intressanta levnadshistoria.

I bokens första del låter Bengt Alshalabi läsaren uppleva hur det är att växa upp i Syrien och först gå i statlig och senare i religiös skola. Han berättar hur demonstrationerna under ”den arabiska våren” steg för steg utvecklas till öppet krig, och hur hans familj under svåra omständigheter tvingas fly till Jordanien. När möjligheterna att studera där visar sig vara obefintliga, bestämmer han sig för att tillsammans med några kamrater försöka ta sig till Europa. Läsaren får vara med om den dramatiska resan i gummibåt över Medelhavet och den fortsatta färden norrut genom Europa.

I bokens sista del berättar Bengt Alshalabi om sin tid i Sverige, om de svårigheter han möter men också om de möjligheter som öppnar sig för honom i det nya landet.

Tre av höstens arrangemang är klara. Snart kommer info om hela höstens program.

Lörd 12 oktober kl 14: ”Boksläpp” med de båda författarna Bengt Hällgren och Bengt Alshalabi (huvudförfattare) till boken Den rödhåriga flyktingen. Gjuteriets Café. Fri entré. Bengt Alshalabi är flykting från Syrien, som till slut får trygghet i en Karlstadfamilj. Men kommer han att få stanna i Sverige?

Tisd 15 oktober kl 19.10 Staffan Laestadius, Klimatet och omställningen; Stadsbiblioteket, Karlstad. Entré 80 kr, studerande och medlemmar i bokcafét 50 kr Vad innebär det egentligen att ta klimat­förändringarna på allvar, frågar Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling KTH

Lörd 9 november kl 14. Amineh Kakabahve, Hedersförtryck och diskriminering i Sverige.  Gjuteriets Café. Entré 80 kr, studerande och medlemmar i bokcafét 50 kr. Amineh Kakabaveh är grundare och ordförande för Varken hora eller kuvad, riksdagsledamot (V)  och författare till självbiografien Amineh inte större än en kalasjnikov.