Tisdagen den 27/11 kl 19.00

Entré: 80 kr,

Medlemmar i bokcafét samt studerande: 50 kr

Daniel Suhonen, chef för det fackliga idéinstitutet Katalys och författare till bl.a ”Partiledaren som klev in i kylan”, talar om slutsatserna i projektet Klass i Sverige.

Klass i Sverige är en utredning under ledning av professor Göran Therborn som med hjälp av forskare från hela Sverige har kartlagt det svenska klassamhället. Syftet är en heltäckande analys utifrån olika forsknings- och samhällsperspektiv. Under våren 2018 publicerades och diskuterades 20 rapporter. I valrörelsens slutskede, i samband med utgivningen av Therborns bok ”Kapitalet, överheten och alla vi andra”, skrev Suhonen och Therborn en uppmärksammad artikel om utredningens slutsatser på DN- debatt. (https://www.dn.se/debatt/invandringenkostar-mindre-an-skattefusket/)

Hur ser klassamhället ut? Vilka är klasserna? Hur kan man använda ett uppdaterat klassbegrepp för att skapa en stark vänster.

Filosofiskt café – samtalskväll med inledare. Därefter samtal i grupper.

Ons 31 oktober 18-20 på Tingvallakyrkan. Cafeét är öppet. Fri entré.

Jennifer Hobbins har disputerat i arbetsvetenskap med en avhandling om synen på arbetslöshet. Hon forskar och undervisar om krishändelser och krishantering på Försvarshögskolan. I sin forskning intresserar hon sig särskilt för människors föreställningar om olika fenomen, och för relationen mellan myndigheter och individer.

 Lör 27 okt kl 14 på Café Gjuteriet

Boken ”Sanningskonst” är en infallsrik och spännande samtalsbok mellan Stefan Jonsson och Sven Lindqvist och samtalet kretsar, boken igenom, kring Lindqvists omfattande författarskap alltifrån debuten 1956 med ”Ett förslag” över Lindqvist böcker kring reklam, Kina och Latinamerika, den inflytelsrika Gräv där du står, de omskrivna En Älskares och En gift mans dagbok till de omdiskuterade Utrota varenda jävel, Antirasister mfl.

Jonssons frågor och resonemang kring de olika böckerna ger Lindqvist möjlighet att förklara och utveckla de problemställningar han berört i sina inflytelserika böcker. Om dessa mångfacetterade samtal kommer Jonsson att berätta och kommentera så att vi bokcafédeltagare får en chans att också vara en del i detta engagerade samhälls- och sanningssamtal.

Stefan Jonsson är litteraturvetare och professor i Linköping vid institutionen för migration, etnicitet och samhälle, författare, debattör och skribent i DN. I en rad essäböcker har han berört frågor kring mångkulturalism, rasism postkolonalism. Nu i år har Jonsson tillsammans med författaren Sven Lindqvist skrivit en litteraturbiografi kring Lindqvist samlade författarskap.
Entré: 80 kr, Medlemmar i bokcafét, studerande 50 kr

Tisdag 9 oktober kl 19.10 på Arenan.

Stina Oscarson har tillsammans med serietecknaren Sara Granér det senaste året arbetat på en handbok i att vara medborgare, en inspirationskälla och kunskapsbank i hur man skapar förändring i ett samhälle utan våld. Kort sagt: vad som krävs för att demokratin ska upprätthållas.

Stina Oscarson är dramatiker, regissör och fri skribent. Hon har tidigare varit bl.a chef för radioteatern vid Sveriges radio och för Orionteatern i Stockholm.

Bibliotekskväll i samarr. mellan Biblioteket, Karlstads Riksteaterförening och
Karlstads bokcafé
Entré: 80 kr, (Medlemmar i Karlstad bokcafé, studerande och Scenpass: 50 kr)

Torsdag 4 okt, 19.00 på Migrationscentret Karlstad.

Under 1-3 oktober kommer Kungl. Vetenskapsakademien att tillkännage nobelprisen 2018 i Medicin, Kemi och Fysik. Dagen därefter kommer alltså han att berätta för oss om dessa, om akademiens arbete, om vetenskap kontra pseudovetenskap m.m.
Dan Larhammar är professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet och preses av Kungl. Vetenskapsakademien. Ett av hans specialintressen är skiljelinjen mellan vetenskap och pseudovetenskap, som kritiker av pseudovetenskap har han främst granskat alternativmedicin och kreationism. Tidigare har Dan Larhammar varit ordförande för föreningen Vetenskap och Folkbildning.
Samarrangemang med Humanisterna
Entré: 80 kr (Medlemmar i Humanisterna, Karlstad Bokcafé samt studerande: 50 kr)

Värmlands Folkblad

PUBLICERAD: 2018-09-26 21:34

Det brukar sägas att 1968 var året allt hände. Idéhistoriken Stefan S Widqvist gav en tillbakablick på det berömda året och 68-rörelsen i stort på ett filosofiskt café i regi av Karlstad bokcafé.

– 68 var så mycket mer än specifika vänstergrupper som vissa kritiker hävdar, säger Widqvist.

Ett 20-tal personer hade sökt sig till Tingvallakyrkan på onsdagskvällen för att få en liten historielektion om året som blivit en symbol för en hel generation och dess tidsanda.

I sitt anförande lade Widqvist tonvikten vid hur 68-rörelsen skildrats i böcker och debattartiklar i samband med jubileumsåren som 1978, 1988, 1993 och 2018. Tongångarna har varierat över tid från både vänster- och högerhåll.
– 68 väcker känslor, konstaterar Widqvist och exemplifierar hur Jan Myrdal skildrade hela 1960-talet som knarkliberalismens, sexliberalismens, kulturdemokraternas och KRUM:s årtionde i en artikel i Expressen 1978.

Stefan S Widqvist betonar att 68-rörelsen växte fram tidigare än själva året som gett rörelsen dess namn.
– Jag tog intryck av den kamp som var mot Sydafrika och apartheid. Även afroamerikanernas kamp i USA gjorde ett stort intryck på mig liksom tv-bilderna från Biafrakriget i Nigeria, säger Widqvist och berättar att han redan 1965 var med och ockuperade ett hus i Vänersborg med den lokala organisationen Vox, som bildades som en röst för de fattiga i världen.

Studier tog Widqvist till Karlstad där han engagerade sig fackligt. Ett fackmöte på Skoghallsverken kunde på 1970-talet samla upp emot 700 medlemmar
– Det var helt otroligt. De som inte var på mötet jobbade, berättar han. Det är det perspektivet han vill framhärda. I stället för att som vissa kritiker fokusera på bokstavskombinationer.
– För mig var det viktigt att det inte fanns några husgudar som Mao och Stalin eller idealiserade länder som Sovjetunionen och Kina.

I de efterföljande gruppdiskussionerna på träffen var arvet efter 1968 en av frågorna.
– Socialdemokraterna och Vänsterpartiet skulle må bra av att starta en aktiv social rörelse som vi kan kalla en ny folkrörelse, menar WidqvistDetta som en motpol till den främlighetsfientlighet som växer sig starkare i dagens samhälle.
– Det fanns främlighetsfientlighet även 1968, men den var marginell.

Ons 26 sept kl 18 – 20, Tingvallakyrkans Café. Fri entré.

Stefan S Widqvist, idéhistoriker introducerar en diskussion om tidsandan kring det
berömda året 1968. Det finns skilda uppfattningar kring vad ”68” representerade och dess konsekvenser. Widqvist ger i sin introduktion en översiktlig bild av vad han anser var väsentligt och särpräglat med tidsandan ”68”. Han beskriver vidare vad som påverkade honom att delta i de sociala rörelser som växte fram och vad han var verksam i under 1960- och 1970-talen. Denna inledning blir sedan utgångspunkten för ett samtal om arvet från 1968. Vilka andra erfarenheter finns? Vad inspirerade folk att bli en del av rörelserna och hur lever ”68” kvar idag? Vi tror att det finns många filosofiska frågor som går att knyta till ”68” och dess betydelse både nu och då. Kom och diskutera med oss!

Lördag 22 september hade Gunnar Odhner boksläpp på sin senaste bok, ”Det oförstörbara paradiset”. Vi var ett tiotal personer som var där och tog del av innehållet.

”Jag har kommit på något… tror jag”, inledde Gunnar och det satte stämningen för träffen. Inga tvärsäkra sanningar serverades utan vi bjöds på inviter till gemensamma reflektioner kring skapelse och vårt språk.

Det finns många skapelseberättelser men de flesta har det gemensamt att de förutsätter någon/något som utfört själva skapelseakten, oftast någon gud. Många gånger fastnar man vid att diskutera den ändlösa kedjan ”vem har skapat den som har skapat den som har skapat… etc” men inte denna gång. Gunnar lyfte istället frågan hur guden, som alltså alltid har funnits och inte själv erfarit någon tillblivelse, skulle kunna komma på idén att själv börja skapa.

– Måste vi förstå Gud för att kunna tro? var en fråga från publiken och samtalet började kretsa kring våra möjligheter att med ord uttrycka något meningsfullt. Det är en tanke som Gunnar ofta framfört och som illustrerades av Görrel Westander som avslutade mötet med att läsa några äldre dikter som Gunnar skrivit i andra skrifter.

/vid tangenterna

Tore Pettersson