PUBLICERAD: VF 2019-02-21 18:00

De senaste åren har misstron mot etablissemanget, makthavare och media spritt sig som en löpeld. Vad innebär det? Behöver vi vara oroliga? Och är det ens sant, eller är även det “fake news”..?Det var frågor som bland andra DN:s chefredaktör Peter Wolodarski tog sig an i Karlstad under torsdagen.

Det var Karlstads Bokcafé och Karlstads universitet som delade på arrangörsskapet i en fullsatt Frödingsal på lärosätet. Bredvid Wolodarski fanns Karlstadsprofessorerna Malin Rönnblom och Henrik Örnebring, som båda forskat kring makt, demokrati och hoten mot det sistnämnda.

Temat för dagen kretsade kring “fake news”, ett i dag närmast överanvänt begrepp men som symboliserar något större: ett uppskruvat debattklimat där sanning och fakta utmanas från olika håll. Är rentav den liberala demokratins grundpelare i fara?

Deltagarna närmade sig frågan från lite olika håll. Peter Wolodarski utgick från Berlinmurens fall 1989, då det föreföll som att den liberala demokratin utgått med segern. Det skulle snart visa sig felaktigt. Ryssland föll snart i händerna på en slipad auktoritär ledare, terrororganisationer attackerade väst, finansvärlden imploderade.

Följden: en stadigt minskande tilltro till ekonomiska och politiska institutioner samt etablerade media.

– Det som bakgrund, kompletterat med nutidens två megatrender globalisering och digitalisering, ger en instabil situation. Tidigare jämvikter utmanas. Plötsligt kan vem som helst potentiellt sprida sitt budskap med små medel. Hade Trump kunnat väljas utan Twitter? Hade Greta Thunberg tagit sig fram genom bruset utan delningar i sociala media? Vi befinner oss nog bara i början av övergångsfasen, och det blir troligen värre innan det blir bättre, menar Wolodarski.

Henrik Örnebring antog en något mer optimistisk hållning. Han påminde om att det redan på 1600-talet spreds nidskrifter och att politiker för 100 år sedan sa saker som inte ens Donald Trump skulle komma undan med, “på långa vägar”.

– Vi pratar också om att människor går in i filterbubblor, men som forskare kan jag inte hitta nån faktisk evidens för det. Och jag har letat. De få studier som gjorts är från USA och de tyder på att det möjligen är en liten minoritet, tio procent, som helt sluter sig från omvärlden på det sättet.

I den mer pessimistiska änden av skalan landade Malin Rönnblom, som spanat oroande tendenser även om de inte ser ut som i Ryssland, Polen eller Ungern.

– Jag tycker man kan se en kombination av naivitet och rädsla som genomsyrar både politiken, media och den sfär som jag och Henrik jobbar inom, den akademiska världen. Alla är numera i “direktsändning”, och allt sparas. Det ger en självcensur som sprider sig, budskapen blir urvattnade. Vi borde stå på barrikaderna med vår kunskap, men alla vet vad det kan bära med sig och man väljer hellre den säkra vägen. Det är oroande.

Under frågestunden på slutet dök en fråga om de, ofta högerpopulistiska, så kallade alternativa media upp. Hur ser panelen på dem? Henrik Örnebring:

– En intressant parallell är Finland, där en sådan antimigrationssajt började som ett tillhåll för högerextrema, men med åren kommit att citeras av mainstreammedia och accepteras mer brett. Den utvecklingen kan vi få här också.

Wolodarski:

– I samband med 68-rörelsen startades många tidsskrifter, på papper då och främst med vänsterperspektiv. Många arga, unga skribenter därifrån kom senare till vedertagna media. Om något liknande händer nu är svårt att sia om. Man ska inte överdriva de här alternativa mediernas betydelse, men för en liten grupp betyder de förstås väldigt mycket.

/Kent Sjögren

 

Torsdag 21 februari 2019 kl. 13.30 – 15.00.
Fryxellsalen 1B306 på universitet. Fri entré
Flera av den liberala demokratins grundpelare idag befinner sig under hård press. Specifikt är syftet att belysa hur både den fria pressen och den fria akademin utmanas av ett uppskruvat debattklimat där frågor om sanning, falska nyheter och åsiktsfrihet är återkommande diskussionspunkter. Till detta samtal är Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski inbjuden gäst och han kommer att samtala med professor Henrik Örnebring, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Samtalet kommenteras av statsvetare från Karlstads universitet. Moderator är Malin Rönnblom.

Arrangemanget är ett samarbete med statsvetenskapen vid universitetet och riktar sig till både forskare vid universitetet och en intresserad allmänhet. Samarr. med Karlstads bokcafé.

 

Lö 16 feb kl 14. Café Gjuteriet. My Vingren, Morgan Schmidt och Peter Franke.
Entré: 80 (medlemmar:50 kr) Samarr. med Värmlands journalistförening

”Stopp. Denna byggnad har blivit förseglad av blågula band på grund av den svenskfientliga propaganda som sprids härifrån”. En tisdagsmorgon 2014 mötte medarbetarna på Värmlands Folkblad blågula band utanför sin entré. Bredvid fanns en tillhörande lapp med avsändare Svenskarnas Parti. Är det farligt att gräva för djupt inom vissa områden? Journalister lever farligt ute i världen. Men i Sverige?

My Vingren, uppvuxen i Karlstad, är en av deltagarna när Bokcafét ordnar en eftermiddag kring grävjournalistik. My och Daniel Öhman vann i höstas Prix Europa för bästa undersökande dokumentär med ”Bombattentaten, Säkerhetspolisen och nazisterna” och hon har tidigare närmat sig områden som varit farliga. 2014 belönades den researchgrupp som i Expressen avslöjade männen bakom hatinlägg i Avpixlat. Samma år nominerad till Stora Journalistpriset för ”SD och näthatet”. Ibland ifrågasätts resultatet av researchen. Som t ex ett program i höstas i TV 4:s Kalla fakta om Lilla Erstagården och dess behandling av svårt sjuka och döende barn. My Vingren har också en bakgrund som dramatiker och poet och har som sådan uppträtt inte bara på Dramaten utan även på Karlstad bokcafé…

2008 fick Morgan Schmidt på Värmlands Folkblad Värmlands journalistpris för avslöjandet om felaktigheter i regelverket kring plusjobb. Sen dess har han gjort flera uppmärksammade grävreportage, där han granskat kommunala upphandlingar. – I flera fall jag granskat kan det finnas korruption i bakgrunden, vänskapskorruption eller att någon fått pengar under bordet. Men det är svårt att bevisa. Morgan är numera chefredaktör för Värmlands Folkblad, men fortsätter granskande reportage. Han efterträdde Peter Franke, numera ledarskribent i VF, som är dagens samtalsledare.

Inför vårens årsmöte har vår kassör sen väldigt många år, Gunn Karlberg, bett om att få bli avlöst. Är du intresserad? Genom styrelsearbetet har du chansen att mera aktivt föra fram förslag på program, utvärdera det vi gör osv.

Man kan vara kassör på olika sätt: delta aktivt i styrelsearbetet över en kopp te hemma hos Görrel (det är både trevligast och bäst för föreningen), men också välja en mera passiv roll och mest sköta ekonomin. Föreningens ekonomi är f ö hygglig.

Blir du nyfiken? Kontakta Gunn om du vill veta mera om kassörens arbete i bokcafét:
073-0618918; mailto: gunn.karlberg@gmail.com.

Tycker du att det verkar lockande kontakta då valberedningen och anmäl ditt intresse!
Emil Mörk                          070-3735706                      mork.emil@gmail.com eller
Maria Rundberget              0709-433222                      mariarundberget@hotmail.com

Du kan förstås kontakta andra i styrelsen också. Styrelsen hittar du här på hemsidan.

Gratis inträde. Samarbete mellan Karlstad Bokcafé och Karlstad Universitet.

Nyss var det 12 livsregler som tidens profeter ville tvinga på oss. Nu är det kravlistor på blivande statsministrar. Listor som vill vända vänster till höger och göra rika rikare.

Då svarar jag som Daniel Suhonen: – Vi måste tala om klass!

Daniel är chef på det fackliga idéinstitutet Katalys. Härom kvällen var han och talade i Karlstad i Karlstads Bokcafés regi. Ett välbesökt och uppskattat föredrag om klassamhället Sverige.

Om en pojke föds i stockholmsförorten Vårby och en annan i rika Danderyd, i andra änden av tunnelbanans röda linje. Då blir gossen från Danderyd 18 år äldre, i genomsnitt.

Egentligen kunde jag stoppa där, det räcker. De orättvisa 18 åren.

Näst flest miljardärer per capita
49,3 procent av de som arbetar i Sverige i dag tillhör arbetarklassen. 9,6 procent är företagare. 7 procent av de som syns i SVT:s nyhetsprogram är arbetare.

Sverige är Nordens mest ojämlika samhälle med Västeuropas värsta förmögenhetskoncentration. I fjol fanns det 187 miljardärer i landet.

Varje år dör 2000 fler cancerpatienter i de lågutbildade klasserna och får du en stroke är chansen att överleva mindre om du är arbetarklass.

Personer med adliga efternamn i Storstockholm hade 44 procent högre inkomst år 2008 än personer som hette Andersson. 23 procent av betygen i skolan beror på föräldrarnas klassituation.

Den amerikanska tidskriften Forbes har räknat på antalet dollarmiljardärer i världen. I fjol hade Sverige 32 sådana superrika individer per 10 miljoner invånare. Bara Schweiz hade fler, 45. Då var ändå varken Kampradfamiljen eller wallenbergarna medräknade i den svenska siffran.

Den rikaste tiondelen i Sverige äger 78 procent av hushållens förmögenheter. Den rikaste promillen? Där blir klyftan riktigt skamlös. Sverige spricker.

”Socialdemokratins politiska gren”
Vill du veta mer om klassamhället Sverige?

Besök katalys.org. Det oberoende fackliga idéinstitutet ägs av fem LO-förbund och bestämde sig för att göra en modern klassanalys av Sverige. Hittills har det kommit 20 rapporter i projektet Klass i Sverige. De finns att hämta gratis på webben.

Läs framförallt sociologiprofessorn Göran Therborns bok i samma projekt: Kapitalet, överheten och alla vi andra. Där, om någonstans, får du svart på vitt om vårt orättvisa land. …”motsättningen mellan kapital och arbete är inte längre industricentrerad, utan har brett ut sig i hela samhället: till förskolor, skolor, universitet, sjukhus, vårdcentraler, äldreboenden, kommunal och statlig förvaltning”.

Läs Katalys utmärkta valanalys: När kapitalet vann valet. Det är inte en tillfällighet att de brukar skoja om sig själva som ”socialdemokratins politiska gren”. Bara reformer och vänsterpopulism kan rädda socialdemokratin nu, menar författarna.

– Behovet av socialdemokratisk reformism är enormt, säger Daniel Suhonen. Vi behöver radikala lösningar på bostadsbristen, de låga pensionerna, investeringsbehoven i välfärden och klimatomställningen.

Läs tidningen ETC, om Sveriges rikaste trio: Tre män är rikare än halva Sverige (betallänk). Det handlar om miljardärerna Stefan Persson (153 miljarder), Hans Rausing (114 miljarder) och Melker Schörling (75 miljarder). Tillsammans är de rikare än 60 procent av befolkningen, 4,6 miljoner svenskar.

Här är några inlägg jag själv skrivit om det orättvisa Sverige: Mitt skamliga fosterland (”De snikna har satt rekord igen”) och Grislöner i klassamhället (med länkar till övriga sex inlägg i samma serie om klass).

Det historiska året 1980
Jag lade ut en egen kravlista på Facebook härom kvällen:

Sådana som jag berättar gärna om det röda 1968. Kanske borde vi tala även om 1980? Då, när Sverige var som jämlikast och det ”bara” gick 9 industriarbetarlöner på en börsbolags-vd. Inte 55 som nu.

Jo, så är det. År 2016 var inkomsten för en vd på ett av Sveriges 50 största företag 55,1 gånger så hög som lönen för en industriarbetare. 1980 tjänade den gruppen av vd:ar lika mycket som 9 industriarbetare.

Vi måste börja tala om klass.

Suhonen pratade klass och politik

PUBLICERAD: 2018-11-27 22:47

Debattören Daniel Suhonen kom för att prata om det svenska klassamhället.

Men det låsta inrikespolitiska läget intresserade åhörarna i Arenan minst lika mycket.

Daniel Suhonen, chef på tankesmedjan Katalys, pratade klassamhälle

och dagsaktuell inrikespolitik.

Foto: Joakim Strand/Värmlands Folkblad

Daniel Suhonen, som är chef för det fackliga idéinstitutet Katalys, är ute på en turné i Sverige för att prata om klassamhället Sverige och delvis göra en valanalys.

– Jag var i Uppsala i går, i Stockholm under förmiddagen och Karlstad nu. I morgon är jag i Malmö och Lund, förklarar han.

Tankesmedjan Katalys startades av fem LO-förbund.

– Vi har två uppdrag av våra ägare. Att flytta samhällsdebatten åt vänster och företräda arbetarklassen i debatten, fortsätter han.

Socialdemokraterna tappade ordentlig mark i valet bland LO:s medlemmar. Enligt den stora vallokalsundersökningen backade S från 53 procent till 41 procent. Tappet gick främst till Sverigedemokraterna.

– Sverigedemokraterna plus Alliansen är större än Socialdemokraterna i alla LO-grupper.

Det är delvis ett resultat av den rödbruna våren 2018 som Daniel Suhonen uttrycker sig.

– Socialdemokraterna sjönk ihop som en pannkaka när de försökte möta de väljare som gått till SD med högerpopulism. Man försökte bli SD-light och då valde folket originalet, säger han och pekar på att S i november 2017 hade 32,6 procent i en opinionsundersökning.

I juli 2018 snittade partiet 23 procent i undersökningarna.

– Då lade man om växeln med Stefan Löfvens tal under Almedalsveckan och lovade höjda pensioner samt miljarder till sjukvården. Vänstersvängen gjorde att det ändå gick hyggligt på slutet.

Sverige står dock utan en regering och det blir ingen ny när riksdagen röstar om Stefan Löfven i nästa vecka. Det menar Suhonen, som också är tidigare talskrivare till Håkan Juholt.

– Det är inte en utsträckt hand som Annie Lööf erbjuder utan ett krokben för en mittenregering, säger han om Centerpartiets utspel med en kravlista.

Han tror dock inte på ett nyval.

– Jag har hela tiden trott att det kommer att bli någon sorts högerregering. Kärnan är att Socialdemokraterna inte kan gå med på högerpolitik. Då är det bättre att gå i opposition och komma tillbaka.

Daniel Suhonen anser att Socialdemokraterna behöver en ny ekonomisk politik med fokus på reformer.

– Man måste sluta betala av på statsskulden och i stället bygga bostäder, sätta folk i arbete och bemanna välfärden.

Han oroas över den polarisering som skett i Sverige de senaste årtionden. Klyftorna ökar mellan de som har det bäst ställt i samhället och de som kämpar för att få pengarna att räcka till mat och hyra.

– Vi har haft 5 000 personer på de här klasseminarierna. Det finns ett intresse för att prata klass. Jag är väldigt hoppfull inför framtiden, säger Daniel Suhonen.

Daniel Suhonen, som är chef för det fackliga idéinstitutet Katalys, är ute på en turné i Sverige för att prata om klassamhället Sverige och delvis göra en valanalys.

– Jag var i Uppsala i går, i Stockholm under förmiddagen och Karlstad nu. I morgon är jag i Malmö och Lund, förklarar han.

Tankesmedjan Katalys startades av fem LO-förbund.

– Vi har två uppdrag av våra ägare. Att flytta samhällsdebatten åt vänster och företräda arbetarklassen i debatten, fortsätter han.

Socialdemokraterna tappade ordentlig mark i valet bland LO:s medlemmar. Enligt den stora vallokalsundersökningen backade S från 53 procent till 41 procent. Tappet gick främst till Sverigedemokraterna.

– Sverigedemokraterna plus Alliansen är större än Socialdemokraterna i alla LO-grupper.

Det är delvis ett resultat av den rödbruna våren 2018 som Daniel Suhonen uttrycker sig.

– Socialdemokraterna sjönk ihop som en pannkaka när de försökte möta de väljare som gått till SD med högerpopulism. Man försökte bli SD-light och då valde folket originalet, säger han och pekar på att S i november 2017 hade 32,6 procent i en opinionsundersökning.

I juli 2018 snittade partiet 23 procent i undersökningarna.

– Då lade man om växeln med Stefan Löfvens tal under Almedalsveckan och lovade höjda pensioner samt miljarder till sjukvården. Vänstersvängen gjorde att det ändå gick hyggligt på slutet.

Sverige står dock utan en regering och det blir ingen ny när riksdagen röstar om Stefan Löfven i nästa vecka. Det menar Suhonen, som också är tidigare talskrivare till Håkan Juholt.

– Det är inte en utsträckt hand som Annie Lööf erbjuder utan ett krokben för en mittenregering, säger han om Centerpartiets utspel med en kravlista.

Han tror dock inte på ett nyval.

– Jag har hela tiden trott att det kommer att bli någon sorts högerregering. Kärnan är att Socialdemokraterna inte kan gå med på högerpolitik. Då är det bättre att gå i opposition och komma tillbaka.

Daniel Suhonen anser att Socialdemokraterna behöver en ny ekonomisk politik med fokus på reformer.

– Man måste sluta betala av på statsskulden och i stället bygga bostäder, sätta folk i arbete och bemanna välfärden.

Han oroas över den polarisering som skett i Sverige de senaste årtionden. Klyftorna ökar mellan de som har det bäst ställt i samhället och de som kämpar för att få pengarna att räcka till mat och hyra.

– Vi har haft 5 000 personer på de här klasseminarierna. Det finns ett intresse för att prata klass. Jag är väldigt hoppfull inför framtiden, säger Daniel Suhonen.

 

Tisdagen den 27/11 kl 19.00

Entré: 80 kr,

Medlemmar i bokcafét samt studerande: 50 kr

Daniel Suhonen, chef för det fackliga idéinstitutet Katalys och författare till bl.a ”Partiledaren som klev in i kylan”, talar om slutsatserna i projektet Klass i Sverige.

Klass i Sverige är en utredning under ledning av professor Göran Therborn som med hjälp av forskare från hela Sverige har kartlagt det svenska klassamhället. Syftet är en heltäckande analys utifrån olika forsknings- och samhällsperspektiv. Under våren 2018 publicerades och diskuterades 20 rapporter. I valrörelsens slutskede, i samband med utgivningen av Therborns bok ”Kapitalet, överheten och alla vi andra”, skrev Suhonen och Therborn en uppmärksammad artikel om utredningens slutsatser på DN- debatt. (https://www.dn.se/debatt/invandringenkostar-mindre-an-skattefusket/)

Hur ser klassamhället ut? Vilka är klasserna? Hur kan man använda ett uppdaterat klassbegrepp för att skapa en stark vänster.