Lyckat möte med Stina Oscarsson

 

Stina Oscarson gästade Arenan och talade klokt om behovet av engagemang för demokratin. Vikten av samtal dominerade hennes anförande. Några nedslag:

  • Våga ändra sin uppfattning är grunden för ett samtal
  • Försöka se världen med den andres ögon (Buber)
  • I kampen mot fanatism är det lätt att själv bli fanatiker (Amos Oz)
  • När två människor står öga mot öga med varandra har man ett val: skjuta eller börja ett samtal (Detta hade inte varit möjligt i Utöya; men samtal hade kunnat vara av avgörande betydelse innan våldet var där)
  • Försöka hitta de ord som gör att man hindrar krisen/kriget att komma (istället för råd om konservburkar och vattendunkar)
  • Demokrati kräver att vi lägger oss i
  • Aktivisterna ägnar sig åt att säga NEJ
  • Fråga: Vad skulle du säga om alla skulle lyssna till vad du sa?   Svar: Att allt är till låns.

Hon talade mycket om den nu döde fredsforskaren Gene Sharp och hans 198 sätt att förändra världen och möttes av stort gensvar och starka applåder efter sitt framträdande. Det blev också en givande frågestund efter 5 minuters paus. Kön var lång av åhörare som ville köpa hennes senaste bok: Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?

Stina Oscarson: Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?

Stina-Oscarson2

Tisdag 9 oktober kl 19.10 på Arenan.

Stina Oscarson har tillsammans med serietecknaren Sara Granér det senaste året arbetat på en handbok i att vara medborgare, en inspirationskälla och kunskapsbank i hur man skapar förändring i ett samhälle utan våld. Kort sagt: vad som krävs för att demokratin ska upprätthållas.

Stina Oscarson är dramatiker, regissör och fri skribent. Hon har tidigare varit bl.a chef för radioteatern vid Sveriges radio och för Orionteatern i Stockholm.

Bibliotekskväll i samarr. mellan Biblioteket, Karlstads Riksteaterförening och
Karlstads bokcafé
Entré: 80 kr, (Medlemmar i Karlstad bokcafé, studerande och Scenpass: 50 kr)

 

Dan Larhammar: Nobelpriset och vetenskapen

dan larhammar (1)

 

Torsdag 4 okt, 19.00 på Migrationscentret Karlstad.

Under 1-3 oktober kommer Kungl. Vetenskapsakademien att tillkännage nobelprisen 2018 i Medicin, Kemi och Fysik. Dagen därefter kommer alltså han att berätta för oss om dessa, om akademiens arbete, om vetenskap kontra pseudovetenskap m.m.
Dan Larhammar är professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet och preses av Kungl. Vetenskapsakademien. Ett av hans specialintressen är skiljelinjen mellan vetenskap och pseudovetenskap, som kritiker av pseudovetenskap har han främst granskat alternativmedicin och kreationism. Tidigare har Dan Larhammar varit ordförande för föreningen Vetenskap och Folkbildning.
Samarrangemang med Humanisterna
Entré: 80 kr (Medlemmar i Humanisterna, Karlstad Bokcafé samt studerande: 50 kr)

1968 ur ett filosofiskt perspektiv

Värmlands Folkblad

PUBLICERAD: 2018-09-26 21:34

Det brukar sägas att 1968 var året allt hände. Idéhistoriken Stefan S Widqvist gav en tillbakablick på det berömda året och 68-rörelsen i stort på ett filosofiskt café i regi av Karlstad bokcafé.

– 68 var så mycket mer än specifika vänstergrupper som vissa kritiker hävdar, säger Widqvist.

Ett 20-tal personer hade sökt sig till Tingvallakyrkan på onsdagskvällen för att få en liten historielektion om året som blivit en symbol för en hel generation och dess tidsanda.

I sitt anförande lade Widqvist tonvikten vid hur 68-rörelsen skildrats i böcker och debattartiklar i samband med jubileumsåren som 1978, 1988, 1993 och 2018. Tongångarna har varierat över tid från både vänster- och högerhåll.
– 68 väcker känslor, konstaterar Widqvist och exemplifierar hur Jan Myrdal skildrade hela 1960-talet som knarkliberalismens, sexliberalismens, kulturdemokraternas och KRUM:s årtionde i en artikel i Expressen 1978.

Stefan S Widqvist betonar att 68-rörelsen växte fram tidigare än själva året som gett rörelsen dess namn.
– Jag tog intryck av den kamp som var mot Sydafrika och apartheid. Även afroamerikanernas kamp i USA gjorde ett stort intryck på mig liksom tv-bilderna från Biafrakriget i Nigeria, säger Widqvist och berättar att han redan 1965 var med och ockuperade ett hus i Vänersborg med den lokala organisationen Vox, som bildades som en röst för de fattiga i världen.

Studier tog Widqvist till Karlstad där han engagerade sig fackligt. Ett fackmöte på Skoghallsverken kunde på 1970-talet samla upp emot 700 medlemmar
– Det var helt otroligt. De som inte var på mötet jobbade, berättar han. Det är det perspektivet han vill framhärda. I stället för att som vissa kritiker fokusera på bokstavskombinationer.
– För mig var det viktigt att det inte fanns några husgudar som Mao och Stalin eller idealiserade länder som Sovjetunionen och Kina.

I de efterföljande gruppdiskussionerna på träffen var arvet efter 1968 en av frågorna.
– Socialdemokraterna och Vänsterpartiet skulle må bra av att starta en aktiv social rörelse som vi kan kalla en ny folkrörelse, menar WidqvistDetta som en motpol till den främlighetsfientlighet som växer sig starkare i dagens samhälle.
– Det fanns främlighetsfientlighet även 1968, men den var marginell.

 

Filosofiskt café – Stefan S Widqvist. 68 – en personlig politisk historia.

Ons 26 sept kl 18 – 20, Tingvallakyrkans Café. Fri entré.

Stefan S Widqvist, idéhistoriker introducerar en diskussion om tidsandan kring det
berömda året 1968. Det finns skilda uppfattningar kring vad ”68” representerade och dess konsekvenser. Widqvist ger i sin introduktion en översiktlig bild av vad han anser var väsentligt och särpräglat med tidsandan ”68”. Han beskriver vidare vad som påverkade honom att delta i de sociala rörelser som växte fram och vad han var verksam i under 1960- och 1970-talen. Denna inledning blir sedan utgångspunkten för ett samtal om arvet från 1968. Vilka andra erfarenheter finns? Vad inspirerade folk att bli en del av rörelserna och hur lever ”68” kvar idag? Vi tror att det finns många filosofiska frågor som går att knyta till ”68” och dess betydelse både nu och då. Kom och diskutera med oss!

Sökande samtal

Lördag 22 september hade Gunnar Odhner boksläpp på sin senaste bok, ”Det oförstörbara paradiset”. Vi var ett tiotal personer som var där och tog del av innehållet.

”Jag har kommit på något… tror jag”, inledde Gunnar och det satte stämningen för träffen. Inga tvärsäkra sanningar serverades utan vi bjöds på inviter till gemensamma reflektioner kring skapelse och vårt språk.

Det finns många skapelseberättelser men de flesta har det gemensamt att de förutsätter någon/något som utfört själva skapelseakten, oftast någon gud. Många gånger fastnar man vid att diskutera den ändlösa kedjan ”vem har skapat den som har skapat den som har skapat… etc” men inte denna gång. Gunnar lyfte istället frågan hur guden, som alltså alltid har funnits och inte själv erfarit någon tillblivelse, skulle kunna komma på idén att själv börja skapa.

– Måste vi förstå Gud för att kunna tro? var en fråga från publiken och samtalet började kretsa kring våra möjligheter att med ord uttrycka något meningsfullt. Det är en tanke som Gunnar ofta framfört och som illustrerades av Görrel Westander som avslutade mötet med att läsa några äldre dikter som Gunnar skrivit i andra skrifter.

 

/vid tangenterna

Tore Pettersson

Boksläpp

Gunnar Odhner, Det oförstörbara paradiset.

Café Gjuteriet lörd 22 sept kl 14.00. Fri entré

gunnar odhner

Om man undersöker skapelseberättelser, finner man snart att de inte är särskilt trovärdiga. Det gäller Genesis, men kanske också den vetenskapliga berättelsen med Big Bang och evolutionsläran. Vi kan inte redogöra med full visshet för till exempel livets uppkomst, språkets eller människans. Så länge vi inte har gjort det, darrar vår världsbild i sina grundvalar, eftersom den bygger på tanken om början och slut, födelse och död.

Kan vi inte beskriva en början, ligger då inte tanken nära till hands att det inte finns någon? Att liv, språk och människa har ett inslag av ”bortom tiden”? I begynnelsen var ordet, heter det ju också i Johannesevangeliet. Det kan alltså finnas något oförstörbart och oföränderligt hos oss – föreställningen om det har jag kallat ”det oförstörbara paradiset”.

Gunnar Odhner, mångårig bokcafémedlem, pensionerad lärare och journalist, debuterade som författare 1996 med Den tredje möjligheten, en filosofisk text. Han har gett ut fyra diktsamlingar och 2009 sin fösta roman, Wittgensteins rakkniv. Efter två självbiografiska romaner, Barnet som inte kunde ljuga och Rosor i ett sprucket krus ytterligare tre filosofiska böcker, Ingenting är fördolt, Darwins ofullständiga idé och Språklära (Anomali förlag).

 

Hösten

Höstens program är nu klart. Så här ser det ut:
Boksläpp! Gunnar Odhner: Det oförstörbara paradiset (22 sept)
Dan Larhammar: Nobelpriset och vetenskapen (4 okt)
Stina Oscarsson: Tror du att du kan förändra världen utan att  anstränga dig (9 okt)
Stefan Jonsson: Sanningskonst (27 okt)
Daniel Suhonen: En klassanalys för det 21:a århundradet (27 nov).

Två filosofiska caféer som vanligt: Stefan Widqvist, 68 – en personlig politisk historia (26 sept) och Jennifer Hobbins, Skyll dig själv – om synen på arbetslöshet (31 okt).

10 sept skickades bulletinen ut till medlemmarna. Om du inte har fått den… hör av dig till styrelsen. Se också ”kommande arrangemang” här ovan samt cafébulletinen som ligger under ”dokument”.

Stöd bokcafét! Bli/förbli medlem i Bokcafét (pg 474651-7). Avgiften är 100 kr per år.

Möt Victoria Rixer!

På lördag – 3 maj – har turen kommit till Karlstad att möta Victoria Rixer och hennes debutroman! På Gjuteriets café kl 15. Entré 80 kr/stud, medlem 50 kr
Efter medverkan i antologin ”Finnjävlar” och Sveriges Radio-podden med samma namn fortsätter Karlstadsbördiga Victoria Rixer nu att utforska sitt sverigefinska arv, men också relationen till sin far, i romandebuten ”Kriget, pappa – ett tillförlitligt sifferminne”. Se artikel i VF 6 april: https://www.vf.se/kultur-o…/pappa-har-format-min-varldsbild/