Författare: kbstyrelse

Reflektioner efter Suhonen-mötet (lånat från Sven-Ove Svensson; www.sven-ove.nu

Nyss var det 12 livsregler som tidens profeter ville tvinga på oss. Nu är det kravlistor på blivande statsministrar. Listor som vill vända vänster till höger och göra rika rikare.

Då svarar jag som Daniel Suhonen: – Vi måste tala om klass!

Daniel är chef på det fackliga idéinstitutet Katalys. Härom kvällen var han och talade i Karlstad i Karlstads Bokcafés regi. Ett välbesökt och uppskattat föredrag om klassamhället Sverige.

Om en pojke föds i stockholmsförorten Vårby och en annan i rika Danderyd, i andra änden av tunnelbanans röda linje. Då blir gossen från Danderyd 18 år äldre, i genomsnitt.

Egentligen kunde jag stoppa där, det räcker. De orättvisa 18 åren.

Näst flest miljardärer per capita
49,3 procent av de som arbetar i Sverige i dag tillhör arbetarklassen. 9,6 procent är företagare. 7 procent av de som syns i SVT:s nyhetsprogram är arbetare.

Sverige är Nordens mest ojämlika samhälle med Västeuropas värsta förmögenhetskoncentration. I fjol fanns det 187 miljardärer i landet.

Varje år dör 2000 fler cancerpatienter i de lågutbildade klasserna och får du en stroke är chansen att överleva mindre om du är arbetarklass.

Personer med adliga efternamn i Storstockholm hade 44 procent högre inkomst år 2008 än personer som hette Andersson. 23 procent av betygen i skolan beror på föräldrarnas klassituation.

Den amerikanska tidskriften Forbes har räknat på antalet dollarmiljardärer i världen. I fjol hade Sverige 32 sådana superrika individer per 10 miljoner invånare. Bara Schweiz hade fler, 45. Då var ändå varken Kampradfamiljen eller wallenbergarna medräknade i den svenska siffran.

Den rikaste tiondelen i Sverige äger 78 procent av hushållens förmögenheter. Den rikaste promillen? Där blir klyftan riktigt skamlös. Sverige spricker.

”Socialdemokratins politiska gren”
Vill du veta mer om klassamhället Sverige?

Besök katalys.org. Det oberoende fackliga idéinstitutet ägs av fem LO-förbund och bestämde sig för att göra en modern klassanalys av Sverige. Hittills har det kommit 20 rapporter i projektet Klass i Sverige. De finns att hämta gratis på webben.

Läs framförallt sociologiprofessorn Göran Therborns bok i samma projekt: Kapitalet, överheten och alla vi andra. Där, om någonstans, får du svart på vitt om vårt orättvisa land. …”motsättningen mellan kapital och arbete är inte längre industricentrerad, utan har brett ut sig i hela samhället: till förskolor, skolor, universitet, sjukhus, vårdcentraler, äldreboenden, kommunal och statlig förvaltning”.

Läs Katalys utmärkta valanalys: När kapitalet vann valet. Det är inte en tillfällighet att de brukar skoja om sig själva som ”socialdemokratins politiska gren”. Bara reformer och vänsterpopulism kan rädda socialdemokratin nu, menar författarna.

– Behovet av socialdemokratisk reformism är enormt, säger Daniel Suhonen. Vi behöver radikala lösningar på bostadsbristen, de låga pensionerna, investeringsbehoven i välfärden och klimatomställningen.

Läs tidningen ETC, om Sveriges rikaste trio: Tre män är rikare än halva Sverige (betallänk). Det handlar om miljardärerna Stefan Persson (153 miljarder), Hans Rausing (114 miljarder) och Melker Schörling (75 miljarder). Tillsammans är de rikare än 60 procent av befolkningen, 4,6 miljoner svenskar.

Här är några inlägg jag själv skrivit om det orättvisa Sverige: Mitt skamliga fosterland (”De snikna har satt rekord igen”) och Grislöner i klassamhället (med länkar till övriga sex inlägg i samma serie om klass).

Det historiska året 1980
Jag lade ut en egen kravlista på Facebook härom kvällen:

Sådana som jag berättar gärna om det röda 1968. Kanske borde vi tala även om 1980? Då, när Sverige var som jämlikast och det ”bara” gick 9 industriarbetarlöner på en börsbolags-vd. Inte 55 som nu.

Jo, så är det. År 2016 var inkomsten för en vd på ett av Sveriges 50 största företag 55,1 gånger så hög som lönen för en industriarbetare. 1980 tjänade den gruppen av vd:ar lika mycket som 9 industriarbetare.

Vi måste börja tala om klass.

VF skrev om Suhonen-mötet

Suhonen pratade klass och politik

PUBLICERAD: 2018-11-27 22:47

Debattören Daniel Suhonen kom för att prata om det svenska klassamhället.

Men det låsta inrikespolitiska läget intresserade åhörarna i Arenan minst lika mycket.

Daniel Suhonen, chef på tankesmedjan Katalys, pratade klassamhälle

och dagsaktuell inrikespolitik.

VF Suhonen

Foto: Joakim Strand/Värmlands Folkblad

Daniel Suhonen, som är chef för det fackliga idéinstitutet Katalys, är ute på en turné i Sverige för att prata om klassamhället Sverige och delvis göra en valanalys.

– Jag var i Uppsala i går, i Stockholm under förmiddagen och Karlstad nu. I morgon är jag i Malmö och Lund, förklarar han.

Tankesmedjan Katalys startades av fem LO-förbund.

– Vi har två uppdrag av våra ägare. Att flytta samhällsdebatten åt vänster och företräda arbetarklassen i debatten, fortsätter han.

Socialdemokraterna tappade ordentlig mark i valet bland LO:s medlemmar. Enligt den stora vallokalsundersökningen backade S från 53 procent till 41 procent. Tappet gick främst till Sverigedemokraterna.

– Sverigedemokraterna plus Alliansen är större än Socialdemokraterna i alla LO-grupper.

Det är delvis ett resultat av den rödbruna våren 2018 som Daniel Suhonen uttrycker sig.

– Socialdemokraterna sjönk ihop som en pannkaka när de försökte möta de väljare som gått till SD med högerpopulism. Man försökte bli SD-light och då valde folket originalet, säger han och pekar på att S i november 2017 hade 32,6 procent i en opinionsundersökning.

I juli 2018 snittade partiet 23 procent i undersökningarna.

– Då lade man om växeln med Stefan Löfvens tal under Almedalsveckan och lovade höjda pensioner samt miljarder till sjukvården. Vänstersvängen gjorde att det ändå gick hyggligt på slutet.

Sverige står dock utan en regering och det blir ingen ny när riksdagen röstar om Stefan Löfven i nästa vecka. Det menar Suhonen, som också är tidigare talskrivare till Håkan Juholt.

– Det är inte en utsträckt hand som Annie Lööf erbjuder utan ett krokben för en mittenregering, säger han om Centerpartiets utspel med en kravlista.

Han tror dock inte på ett nyval.

– Jag har hela tiden trott att det kommer att bli någon sorts högerregering. Kärnan är att Socialdemokraterna inte kan gå med på högerpolitik. Då är det bättre att gå i opposition och komma tillbaka.

Daniel Suhonen anser att Socialdemokraterna behöver en ny ekonomisk politik med fokus på reformer.

– Man måste sluta betala av på statsskulden och i stället bygga bostäder, sätta folk i arbete och bemanna välfärden.

Han oroas över den polarisering som skett i Sverige de senaste årtionden. Klyftorna ökar mellan de som har det bäst ställt i samhället och de som kämpar för att få pengarna att räcka till mat och hyra.

– Vi har haft 5 000 personer på de här klasseminarierna. Det finns ett intresse för att prata klass. Jag är väldigt hoppfull inför framtiden, säger Daniel Suhonen.

Daniel Suhonen, som är chef för det fackliga idéinstitutet Katalys, är ute på en turné i Sverige för att prata om klassamhället Sverige och delvis göra en valanalys.

– Jag var i Uppsala i går, i Stockholm under förmiddagen och Karlstad nu. I morgon är jag i Malmö och Lund, förklarar han.

Tankesmedjan Katalys startades av fem LO-förbund.

– Vi har två uppdrag av våra ägare. Att flytta samhällsdebatten åt vänster och företräda arbetarklassen i debatten, fortsätter han.

Socialdemokraterna tappade ordentlig mark i valet bland LO:s medlemmar. Enligt den stora vallokalsundersökningen backade S från 53 procent till 41 procent. Tappet gick främst till Sverigedemokraterna.

– Sverigedemokraterna plus Alliansen är större än Socialdemokraterna i alla LO-grupper.

Det är delvis ett resultat av den rödbruna våren 2018 som Daniel Suhonen uttrycker sig.

– Socialdemokraterna sjönk ihop som en pannkaka när de försökte möta de väljare som gått till SD med högerpopulism. Man försökte bli SD-light och då valde folket originalet, säger han och pekar på att S i november 2017 hade 32,6 procent i en opinionsundersökning.

I juli 2018 snittade partiet 23 procent i undersökningarna.

– Då lade man om växeln med Stefan Löfvens tal under Almedalsveckan och lovade höjda pensioner samt miljarder till sjukvården. Vänstersvängen gjorde att det ändå gick hyggligt på slutet.

Sverige står dock utan en regering och det blir ingen ny när riksdagen röstar om Stefan Löfven i nästa vecka. Det menar Suhonen, som också är tidigare talskrivare till Håkan Juholt.

– Det är inte en utsträckt hand som Annie Lööf erbjuder utan ett krokben för en mittenregering, säger han om Centerpartiets utspel med en kravlista.

Han tror dock inte på ett nyval.

– Jag har hela tiden trott att det kommer att bli någon sorts högerregering. Kärnan är att Socialdemokraterna inte kan gå med på högerpolitik. Då är det bättre att gå i opposition och komma tillbaka.

Daniel Suhonen anser att Socialdemokraterna behöver en ny ekonomisk politik med fokus på reformer.

– Man måste sluta betala av på statsskulden och i stället bygga bostäder, sätta folk i arbete och bemanna välfärden.

Han oroas över den polarisering som skett i Sverige de senaste årtionden. Klyftorna ökar mellan de som har det bäst ställt i samhället och de som kämpar för att få pengarna att räcka till mat och hyra.

– Vi har haft 5 000 personer på de här klasseminarierna. Det finns ett intresse för att prata klass. Jag är väldigt hoppfull inför framtiden, säger Daniel Suhonen.

 

Daniel Suhonen: En klassanalys för det 21:a århundradet- vad händer med politiken om vi börjar prata klass igen?

Tisdagen den 27/11 kl 19.00

SuhonenEntré: 80 kr,

Medlemmar i bokcafét samt studerande: 50 kr

Daniel Suhonen, chef för det fackliga idéinstitutet Katalys och författare till bl.a ”Partiledaren som klev in i kylan”, talar om slutsatserna i projektet Klass i Sverige.

Klass i Sverige är en utredning under ledning av professor Göran Therborn som med hjälp av forskare från hela Sverige har kartlagt det svenska klassamhället. Syftet är en heltäckande analys utifrån olika forsknings- och samhällsperspektiv. Under våren 2018 publicerades och diskuterades 20 rapporter. I valrörelsens slutskede, i samband med utgivningen av Therborns bok ”Kapitalet, överheten och alla vi andra”, skrev Suhonen och Therborn en uppmärksammad artikel om utredningens slutsatser på DN- debatt. (https://www.dn.se/debatt/invandringenkostar-mindre-an-skattefusket/)

Hur ser klassamhället ut? Vilka är klasserna? Hur kan man använda ett uppdaterat klassbegrepp för att skapa en stark vänster.

Skyll dig själv – om synen på arbetslöshet

Hobbins J

Filosofiskt café – samtalskväll med inledare. Därefter samtal i grupper.

Ons 31 oktober 18-20 på Tingvallakyrkan. Cafeét är öppet. Fri entré.

Jennifer Hobbins har disputerat i arbetsvetenskap med en avhandling om synen på arbetslöshet. Hon forskar och undervisar om krishändelser och krishantering på Försvarshögskolan. I sin forskning intresserar hon sig särskilt för människors föreställningar om olika fenomen, och för relationen mellan myndigheter och individer.

 

Sanningskonst – samtal om ett författarskap

 Lör 27 okt kl 14 på Café Gjuteriet

Jonsson och Lindqvist

Boken ”Sanningskonst” är en infallsrik och spännande samtalsbok mellan Stefan Jonsson och Sven Lindqvist och samtalet kretsar, boken igenom, kring Lindqvists omfattande författarskap alltifrån debuten 1956 med ”Ett förslag” över Lindqvist böcker kring reklam, Kina och Latinamerika, den inflytelsrika Gräv där du står, de omskrivna En Älskares och En gift mans dagbok till de omdiskuterade Utrota varenda jävel, Antirasister mfl.

Jonssons frågor och resonemang kring de olika böckerna ger Lindqvist möjlighet att förklara och utveckla de problemställningar han berört i sina inflytelserika böcker. Om dessa mångfacetterade samtal kommer Jonsson att berätta och kommentera så att vi bokcafédeltagare får en chans att också vara en del i detta engagerade samhälls- och sanningssamtal.

Stefan Jonsson är litteraturvetare och professor i Linköping vid institutionen för migration, etnicitet och samhälle, författare, debattör och skribent i DN. I en rad essäböcker har han berört frågor kring mångkulturalism, rasism postkolonalism. Nu i år har Jonsson tillsammans med författaren Sven Lindqvist skrivit en litteraturbiografi kring Lindqvist samlade författarskap.
Entré: 80 kr, Medlemmar i bokcafét, studerande 50 kr

Lyckat möte med Stina Oscarsson

 

Stina Oscarson gästade Arenan och talade klokt om behovet av engagemang för demokratin. Vikten av samtal dominerade hennes anförande. Några nedslag:

  • Våga ändra sin uppfattning är grunden för ett samtal
  • Försöka se världen med den andres ögon (Buber)
  • I kampen mot fanatism är det lätt att själv bli fanatiker (Amos Oz)
  • När två människor står öga mot öga med varandra har man ett val: skjuta eller börja ett samtal (Detta hade inte varit möjligt i Utöya; men samtal hade kunnat vara av avgörande betydelse innan våldet var där)
  • Försöka hitta de ord som gör att man hindrar krisen/kriget att komma (istället för råd om konservburkar och vattendunkar)
  • Demokrati kräver att vi lägger oss i
  • Aktivisterna ägnar sig åt att säga NEJ
  • Fråga: Vad skulle du säga om alla skulle lyssna till vad du sa?   Svar: Att allt är till låns.

Hon talade mycket om den nu döde fredsforskaren Gene Sharp och hans 198 sätt att förändra världen och möttes av stort gensvar och starka applåder efter sitt framträdande. Det blev också en givande frågestund efter 5 minuters paus. Kön var lång av åhörare som ville köpa hennes senaste bok: Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?

Stina Oscarson: Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?

Stina-Oscarson2

Tisdag 9 oktober kl 19.10 på Arenan.

Stina Oscarson har tillsammans med serietecknaren Sara Granér det senaste året arbetat på en handbok i att vara medborgare, en inspirationskälla och kunskapsbank i hur man skapar förändring i ett samhälle utan våld. Kort sagt: vad som krävs för att demokratin ska upprätthållas.

Stina Oscarson är dramatiker, regissör och fri skribent. Hon har tidigare varit bl.a chef för radioteatern vid Sveriges radio och för Orionteatern i Stockholm.

Bibliotekskväll i samarr. mellan Biblioteket, Karlstads Riksteaterförening och
Karlstads bokcafé
Entré: 80 kr, (Medlemmar i Karlstad bokcafé, studerande och Scenpass: 50 kr)

 

Dan Larhammar: Nobelpriset och vetenskapen

dan larhammar (1)

 

Torsdag 4 okt, 19.00 på Migrationscentret Karlstad.

Under 1-3 oktober kommer Kungl. Vetenskapsakademien att tillkännage nobelprisen 2018 i Medicin, Kemi och Fysik. Dagen därefter kommer alltså han att berätta för oss om dessa, om akademiens arbete, om vetenskap kontra pseudovetenskap m.m.
Dan Larhammar är professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet och preses av Kungl. Vetenskapsakademien. Ett av hans specialintressen är skiljelinjen mellan vetenskap och pseudovetenskap, som kritiker av pseudovetenskap har han främst granskat alternativmedicin och kreationism. Tidigare har Dan Larhammar varit ordförande för föreningen Vetenskap och Folkbildning.
Samarrangemang med Humanisterna
Entré: 80 kr (Medlemmar i Humanisterna, Karlstad Bokcafé samt studerande: 50 kr)

1968 ur ett filosofiskt perspektiv

Värmlands Folkblad

PUBLICERAD: 2018-09-26 21:34

Det brukar sägas att 1968 var året allt hände. Idéhistoriken Stefan S Widqvist gav en tillbakablick på det berömda året och 68-rörelsen i stort på ett filosofiskt café i regi av Karlstad bokcafé.

– 68 var så mycket mer än specifika vänstergrupper som vissa kritiker hävdar, säger Widqvist.

Ett 20-tal personer hade sökt sig till Tingvallakyrkan på onsdagskvällen för att få en liten historielektion om året som blivit en symbol för en hel generation och dess tidsanda.

I sitt anförande lade Widqvist tonvikten vid hur 68-rörelsen skildrats i böcker och debattartiklar i samband med jubileumsåren som 1978, 1988, 1993 och 2018. Tongångarna har varierat över tid från både vänster- och högerhåll.
– 68 väcker känslor, konstaterar Widqvist och exemplifierar hur Jan Myrdal skildrade hela 1960-talet som knarkliberalismens, sexliberalismens, kulturdemokraternas och KRUM:s årtionde i en artikel i Expressen 1978.

Stefan S Widqvist betonar att 68-rörelsen växte fram tidigare än själva året som gett rörelsen dess namn.
– Jag tog intryck av den kamp som var mot Sydafrika och apartheid. Även afroamerikanernas kamp i USA gjorde ett stort intryck på mig liksom tv-bilderna från Biafrakriget i Nigeria, säger Widqvist och berättar att han redan 1965 var med och ockuperade ett hus i Vänersborg med den lokala organisationen Vox, som bildades som en röst för de fattiga i världen.

Studier tog Widqvist till Karlstad där han engagerade sig fackligt. Ett fackmöte på Skoghallsverken kunde på 1970-talet samla upp emot 700 medlemmar
– Det var helt otroligt. De som inte var på mötet jobbade, berättar han. Det är det perspektivet han vill framhärda. I stället för att som vissa kritiker fokusera på bokstavskombinationer.
– För mig var det viktigt att det inte fanns några husgudar som Mao och Stalin eller idealiserade länder som Sovjetunionen och Kina.

I de efterföljande gruppdiskussionerna på träffen var arvet efter 1968 en av frågorna.
– Socialdemokraterna och Vänsterpartiet skulle må bra av att starta en aktiv social rörelse som vi kan kalla en ny folkrörelse, menar WidqvistDetta som en motpol till den främlighetsfientlighet som växer sig starkare i dagens samhälle.
– Det fanns främlighetsfientlighet även 1968, men den var marginell.