Höstens två avslutande filosofiska caféer

Inom loppet av en vecka arrangerade vi två filosofiska caféer som avslutning på höstens program. Möjligen gjorde just detta att diskussionsvilligheten hos karlstadsborna var lite mättad eftersom det andra caféet tyvärr inte lockade fler än ett 15 tal personer. Det är dock ett undantag och våra filosofiska caféer i Värmlands museums lokaler lockar fortsatt relativt mycket folk, och det tycker vi naturligtvis är väldigt kul. Innehållsmässigt var dock båda caféerna lyckade och diskussionerna kretsade kring följande:

12 november:
Staffan Jansson, barnläkare, inledde samtalet om Ojämlikhet och hälsa- vad innebär de ökande klyftorna för folhälsan? med att redogöra för en del av den forskning som finns på temat.

Han gav oss ett underlag för diskussion:

John Rawls exempel: Om du inte visste i vilket land du skulle födas, inte i vilken tid, inte av vilka föräldrar och inte om du skulle genomgå en helt riskfri graviditet och förlossning – vilken slags samhälle skulle du då vilja födas i?

Stefan Fölster, numera chef för reforminstitutet, skrev i DN 6 november att avindustrialiseringen i Sverige dels leder till att landsbygden avfolkas, att de välutbildade blir alltmer högavlönade men att de som tappat sina industrijobb trängs ut i mer lågavlönade tjänster. Resultatet blir ökad ekonomisk ojämlikhet mellan olika grupper i samhället, men också mellan olika regioner.

Ökad psykisk ohälsa hos unga beror till dels på höga prestationbskrav och en osäker arbetsmarknad. Hur hanterar vi det? (Bremberg) Är det möjligt i en globaliserad värld att både skapa ekonomisk framgång och samtidigt upprätthålla en hög jämlikhet?

19 november:

Andreas Öjehag-Pettersson, statsvetare, inledde ett samtal om övervakningssamhället. Andreas hade olika ingångar för att öppna upp en diskussion om hur vi idag inte bara blir övervakade, utan också aktivt bidrar till att övervaka oss själva. För det första har de senaste årtiondenas teknik utveckling gjort det möjligt för myndigheter och företag att i allt större utsträckning övervaka människors vardag. Uppmärksammade exempel den senaste tiden har bland annat varit den amerikanska säkerhetstjänsten NSA:s omfattande spaningsverksamhet. Men här finns också en motkraft, där exemplet med wiki-leaks kan fungera som illustration för hur liknande tekniker som möjliggör övervakningen också kan användas för att göra världen uppmärksam på vad som pågår.

För det andra inledde Andreas med att tala om något av det trendigaste i politik och forskning de senaste åren – så kallad big data. Idag bidrar vi människor till att skapa ett informationsflöde som är nästintill ofattbart stort, inte för att vi måste utan för att vi vill – genom Facebook, twitter, google och vårt användande av smarta telefoner. Det här brukar presenteras som enorma möjligheter till att upptäcka mönster i våra beteenden, förutse sjukdomar och ekonomiska kriser samt, inte minst, till att förstå oss som konsumenter på olika marknader.

Sammantaget bidrog det till en diskussion om makt och politik i övervakningssamhället.

Annonser