Bengt Brülde-mötet 23 okt 2010

Artikel ur Dn 14 juni 2010
Att göra något bra för jorden, djuren och människorna gör inte bara våra liv mer moraliska och mer meningsfulla, utan dessutom lyckligare, menar filosofen Bengt Brülde. Livet går inte ut på att vara lycklig. Han vänder sig mot synen på livet som ett individuellt projekt, vare sig målet är att bli lyckad eller lycklig. Lycka är viktigt, men livet går inte ut på att vara lycklig. Filosofen Bengt Brülde vill få människor att höja blicken över sin närmaste sfär och fråga sig: Vad är det som gör mitt liv meningsfullt?

Där kommer hon, sveper förbi på en av innerstadens gator på väg till sin yogakurs eller kanske för att dansa salsa. Anna bor här i närheten, i en ljus bostadsrätt, med sin man och dotter. Hennes utmanande och utvecklande arbete är slut för dagen och nu ska hon ägna sig åt en fritidsaktivitet som gör henne till en bättre människa. Inte för att Anna är någon dålig människa, tvärtom, hon uppfattas av vännerna som snäll och omtänksam. Det är bara det att hon hela tiden strävar efter det optimala. Är Anna lycklig? Säkert. Men räcker det med att sträva efter lycka för att leva ett fullödigt liv? Nej,säger filosofen Bengt Brülde bestämt när jag träffar honom i hans bokfyllda rum på Göteborgs universitet, där han är docent i praktisk filosofi.

Det är så man studsar till. Trots allt har ju Bengt Brülde blivit kallad ”Sveriges främste lyckoforskare”. Ska det nu inte räcka med att försöka ro sitt lyckoprojekt i hamn, det som i sig är svårt nog? Fast de som hört Bengt Brülde uttala sig som moralfilosof i det kultförklarade moraltestet i ”Christer” i P3 blir nog mindre förvånade. Då förstår man att Bengt Brülde anser att alla ”satsa-på-dig-själv-program”, hur värdefulla de än känns för en själv, har en brist – ur moralisk synvinkel och även ur ett meningsperspektiv. Nu börjar nog en och annan Anna skruva på sig. Klumpen med alla krav stiger i halsen. Någon kanske vill sluta läsa här. Men ta det lugnt, fortsätt läsa. Bengt Brülde vill att så många som möjligt ska må bra. Och den som är moralisk och gör något gott för andra blir lyckligare av det, säger han. Även det meningsfulla livet är ofta lyckligt. Inte heller påstår han att Anna är omoralisk eller att hennes liv är meningslöst. Nej, Anna följer lagar och regler och är sjyst mot sina medmänniskor. Innehållsmässigt är Annas dagar rika, hon sätter värde på det hon gör och på sina relationer. Dessutom vill hon inte bara ha roligt. Hon tänker sig att hon har ett mål med sitt arbete och sina
fritidsaktiviteter.

Vad är då kruxet? Jo, Anna skulle må väl av att bli mer moralisk genom att höja sin blick över den lilla sfären och börja bry sig mer om lidandet i världen. Därmed skulle hennes liv också bli mer meningsfullt, det skulle inte längre kännas tomt. Fast detta är inte den stora poängen. Bengt Brülde vill framför allt sätta ”meningstänkandet” på kartan igen. Han tror att det är mera fruktbart att fokusera på frågan om livets mening än på vad som gör oss lyckliga, eller på vad moralen kräver av oss. I ett meningsfullt liv är positiva moraliska handlingar och handlingar som gör oss lyckliga väl avvägda.

– Ett sådant fokus kan inte minst hjälpa oss att hitta en vettig balans mellan självupptagenhet och självutplåning. Det meningsfulla livet är både lyckligt och moraliskt. Bengt säger att han börjat fundera mer på de här frågorna för egen del.
– Jag har nyss fyllt 50 och har uppnått mycket av vad jag önskat. Kanske det är därför som jag börjat längta efter något verkligt viktigt att göra. Vad är då livets mening? Den frågan kan inte Bengt Brülde svara på. Frågan är kanske fel ställd.
Den söker efter svaret på syftet med hela den förunderliga existensen, något som antagligen ligger bortom människans fattningsförmåga, små fragment som vi är, i utkanten av ett av flera ofattbart gigantiska universa.

I stället väljer Bengt Brülde att borra i funderingar kring vad som kan göra våra liv meningsfulla, och då räcker det inte med att vi subjektivt uppfattar det som vi gör som meningsfullt, det finns också objektiva kriterier – sådana vi alla kan godta genom resonemang. Ett sätt är att undersöka livsinnehållet. Om de verksamheter, projekt, relationer och upplevelser
som fyller våra liv kan sägas vara meningsfulla eller värdefulla, då är också livet som helhet meningsfullt. Och objektivt sett är det nog mer meningsfullt att betala för myggnät och vaccinationer till fattiga i Afrika än att renovera köket.

En annan tanke är att det kan ha en viss betydelse om innehållet är organiserat eller strukturerat på ett visst sätt, att livet uppvisar ett inre sammanhang. Att kasta sig, eller bli kastad, mellan konserter, föredrag och middagar, utan att det finns någon tråd som knyter samman aktiviteterna känns ju mer splittrande än meningsfullt. Brülde föreslår att vi bör se på våra liv som sammanhängande berättelser.

Ett mer krävande synsätt är att livet bara kan vara fullt meningsfullt om man har ett centralt livsmål eller en central livsuppgift. Det kanske inte passar alla eller är alla förunnat, säger Bengt Brülde, men antyder att de människor som brinner för att förbättra världen och minska lidandet är avundsvärda. En fjärde tanke är att det är viktigt att ingå i ett större sammanhang, det kan vara en förening, en tradition eller en religion. Men ju fler människor som är inkluderade, och ju färre som är exkluderade, desto bättre är det, menar Brülde. Den femte tanken som Bengt Brülde diskuterar är att livet får mening om det framlevs med ett visst förhållningssätt, om man exempelvis försöker vara medvetet närvarande i varje ögonblick, eller om man försöker vara så genuin och äkta som möjligt.

Om nu Anna tänker, ”ja, ja, det där låter ju bra, men jag lever för mig och mina närmaste och kan tänka mig att engagera mig för fler när jag mår bättre”, vad säger Bengt Brülde då? – Då säger jag att man inte är fullt moralisk om man inte tittar bortom sin närmaste omgivning. 1,4 miljarder människor lever i dag på 1,25 dollar eller mindre. Vill vi veta det? Vi kan inte göra allt, men vi kan göra mer. Och vi kan göra det nu. Ur moralisk synvinkel kan vi inte vänta på att det ska kännas rätt. Börjar vi hjälpa fler, med både hjärna och hjärta, blir våra liv mer meningsfulla, och sannolikt lyckligare också.

Annonser