Värmlands Folkblad

PUBLICERAD: 2018-09-26 21:34

Det brukar sägas att 1968 var året allt hände. Idéhistoriken Stefan S Widqvist gav en tillbakablick på det berömda året och 68-rörelsen i stort på ett filosofiskt café i regi av Karlstad bokcafé.

– 68 var så mycket mer än specifika vänstergrupper som vissa kritiker hävdar, säger Widqvist.

Ett 20-tal personer hade sökt sig till Tingvallakyrkan på onsdagskvällen för att få en liten historielektion om året som blivit en symbol för en hel generation och dess tidsanda.

I sitt anförande lade Widqvist tonvikten vid hur 68-rörelsen skildrats i böcker och debattartiklar i samband med jubileumsåren som 1978, 1988, 1993 och 2018. Tongångarna har varierat över tid från både vänster- och högerhåll.
– 68 väcker känslor, konstaterar Widqvist och exemplifierar hur Jan Myrdal skildrade hela 1960-talet som knarkliberalismens, sexliberalismens, kulturdemokraternas och KRUM:s årtionde i en artikel i Expressen 1978.

Stefan S Widqvist betonar att 68-rörelsen växte fram tidigare än själva året som gett rörelsen dess namn.
– Jag tog intryck av den kamp som var mot Sydafrika och apartheid. Även afroamerikanernas kamp i USA gjorde ett stort intryck på mig liksom tv-bilderna från Biafrakriget i Nigeria, säger Widqvist och berättar att han redan 1965 var med och ockuperade ett hus i Vänersborg med den lokala organisationen Vox, som bildades som en röst för de fattiga i världen.

Studier tog Widqvist till Karlstad där han engagerade sig fackligt. Ett fackmöte på Skoghallsverken kunde på 1970-talet samla upp emot 700 medlemmar
– Det var helt otroligt. De som inte var på mötet jobbade, berättar han. Det är det perspektivet han vill framhärda. I stället för att som vissa kritiker fokusera på bokstavskombinationer.
– För mig var det viktigt att det inte fanns några husgudar som Mao och Stalin eller idealiserade länder som Sovjetunionen och Kina.

I de efterföljande gruppdiskussionerna på träffen var arvet efter 1968 en av frågorna.
– Socialdemokraterna och Vänsterpartiet skulle må bra av att starta en aktiv social rörelse som vi kan kalla en ny folkrörelse, menar WidqvistDetta som en motpol till den främlighetsfientlighet som växer sig starkare i dagens samhälle.
– Det fanns främlighetsfientlighet även 1968, men den var marginell.