Lennart Kjörling, Sammanhangen, 23 febr 2013

Det började i Stockholm 1971 – som ensam matematikstuderande i storstaden letade Lennart Kjörling efter forum för sitt engagemang. Han drogs in i ”Ny gemenskap” en fortsättning på det alternativa julfirandet – där Stockholms utslagna fick möjlighet att dels få värme och mat dels uppleva glädjen av gemenskap tillsammans med andra.

Att stå på de utslagnas/fattigas sida har därefter blivit Kjörlings livsuppgift, något som han berättade om på Karlstad bokcaféts möte i februari och som han skriver om i sin senaste bok ”Sammanhangen”, utgiven på värmländska Heidruns förlag 2012.

Det blir en livsresa där Kjörling möter brasilianska musicerande ungdomar i de utsatta slumområdena, husockupanter i USA och Kenya och inte minst lär av de jordlösas rörelse MST i Brasilien.

Det är förskräckliga förhållanden Kjörling beskriver och hela tiden brottas han med frågeställningen om vad som är hans plats och hur han skall kunna göra nytta. Hur förändrar man orättvisa makt och sociala förhållanden? Hans sökande är sympatiskt osentimentalt och förutsättningslöst. Han ifrågasätter vad det hjälper att vara västerländsk volontär – att skänka pengar då han ser att pengar ofta korrumperar samtidigt som han ser hur hjälpen gör nytta inte minst i individuella fall. Han ser hur olika biståndsinsatser och så kallade NGO:s ömsom gör nytta, ömsom byråkratiserar hjälpen och biståndet och ger upphov till maktkoncentration och korruption.

Han möter människor som berättar hur kampen för jord och bostäder omvandlat dem från trasiga objekt till självständiga subjekt – hur kampen gjort dem till människor med tron på att det går att förändra.

Ur sina erfarenheter från alla möten med enskilda och organisationer försöker han finna sammanhangen och konstaterar ”att det går inte att diskutera en samhällssektor isolerat. Allt hänger ihop, arbete, kultur, natur, teknologi, vardagsliv, hur samhället organiseras, sociala relationer, ekonomi och vår föreställning av världen…….. Enda chansen till motstånd ligger i att skapa sammanhang där vi kan se och formulera alternativen” (sid 166)

Det är utmanande och stimulerande att lyssna på Kjörling och sedan gå hem och läsa hans bok där han avslutningsvis skriver ”Människor är människors glädje” Han låter Lucinha från MST komma till tals när hon beskriver vad hon anser vara viktigast i de jordlösas kamp och arbete. ”Men det viktigaste är att vi skapar vår egen betydelse, vår självkänsla. Vi ger folk detta tillbaka, styrkan att drömma, tänka och planera och skapa sin egen historia. Du kan vara din egen historia”

Ord och handlingar som utmanar oss oavsett om vi bor i Sverige, i Brasiliens eller Kenyas slumområden alternativt i världens rikaste land USA. Kampen för bättre villkor hör ihop.

Karlstad 20120310
cgh

PS Här finns Kjörlings blogg: http://kjorling.blogspot.se/ och här skriver han själv om sitt skrivande.

Annonser